Snart ska jag stå på egna ben igen, utan att en intelligent tjej påpekar när jag säger emot mig själv och påminner mig om att jag gjorde saker för att överleva.
För att jag ska klara mig utan hjälp har jag fått lite olika papper. Bland annat ett om varningssignaler. Vi som tyvärr har lärt oss signalerna på det hårda sättet känner igen dom allt för väl, men för er andra vill jag nu skriva ner vad ni ska se upp med så att ni inte hamnar där jag har varit.
Här nedan följer några exempel på varningssignaler som tyder på att du riskerar att bli utsatt för kränkning, hot och våld.
1. Din partner är angelägen om att snabbt etablera ett fast förhållande. Vill inom kort ha nyckel till din bostad eller att ni flyttar samman.
2. Är svartsjuk och kontrollerande i sitt beteende, t ex kör dig till och från arbetsplatsen samt vänner och familj.
3. Försöker att kontrollera alla delar av ditt liv och strävar mot en symbiotisk relation. Har orealistiska förväntningar på dig och förhållandet.
4. Isolerar dig från vänner och familj genom att på sikt få dig att släppa kontakten med dem.
5. Anklagar andra för egna problem och misstag.
6. Gör andra ansvariga för sina egna känslor.
7. Din partner påstår att han/hon har lätt för att bli känslomässigt sårad.
8. Är grym mot barn och/eller djur.
9. Använder sig av "lekfullt" tvång under sexualakten.
10. Skriker och kallar dig fula ord.
11. Har plötsliga humörsvängningar.
12. Har en rigid/fastlåst syn på könsroller.
13. Har utsatt andra för våld eller har själv blivit utsatt för våld under sin uppväxt.
14. Hotar med våld.
15. Hotar att avslöja personlig eller negativ information om dig till din familj eller din arbetsplats.
Mycket av det här kan tyckas extremt och att man har gått för länge sen när det här inträffar. Dom här människorna som utsätter andra för våld är duktiga på att manipulera folk i sin närhet. Nedbrytningen går snabbt. Det mesta av det som beskrivs sker inom ett halvår.
Det jag har lärt mig är att när någonting inom en ger en signal om att något är fel, då ska man ta sig därifrån. Oavsett hur mycket du tycker om han eller henne. En enda signal kan vara skillnaden mellan liv och död. För det är när du får den första signalen som du fortfarande är stark nog att ta dig därifrån. Ge dom inte en andra chans.
2 kommentarer:
Jag har just lämnat, känner mig ensam i mina känslor och upplevelser. Läser din blogg och känner mig mindre ensam, vet ju att det finns fler därute som blivit utsatta. Känner mig tom och orkeslös. Kommer aldrig att gå tillbaka men hur går jag vidare?
Åh jag kommer alltför väl ihåg hur det var den första tiden. Jag var som ett tomt skal.
Det finns många som vet vad du går igenom. Tyvärr. Det bästa för mig var att söka mig till en kvinnojour. Jag gick till Alla kvinnors hus, som jag varmt kan rekommendera. Du behöver omge dig med människor som ger dig tid. Du behöver få bearbeta allt i din egen takt. Du behöver inte vara stark, bara vara dig själv. Dina riktiga vänner kommer att stanna kvar även om det är svårt för dom att förstå.
Skicka en kommentar