jaha... hade ju fått en remiss till öppna psykiatrin eller vad det nu heter. Åkte dit imorse. Han kommer ut ur rummet och säger mitt namn. Jag känner direkt att det här inte kommer att funka. Han ser ovårdad ut.
Han börjar ställa frågor. Frågor som inte har något med mina problem att göra. Han frågar om jag äter dåligt. Om jag har haft problem med ätstörningar. Om jag dricker alkohol. Om jag dövar min smärta och ångest med sprit. Han frågar om jag inte borde sjukskriva mig.
Jag har aldrig haft ätstörningar. Jag har aldrig haft problem med alkohol. Jag röker inte. Tar inga droger. Jag vägrar att sjukskriva mig. Va fan ska jag göra det för? Sitta hemma och stirra in i en jävla vägg? Det skulle hjälpa mig hur då?
Sen frågar han hur länge jag blev slagen. Vadå hur länge jag blev slagen???? Jag får förklara för han att det börjar med psykisk misshandel. Han fattar inte. Ber mig att ge ett exempel. Sen frågar han varför jag stannade.
Finns det någonting en psykolog kan säga fel, så är det just precis allting som han precis har sagt till mig idag. Jag tänker inte gå tillbaka. Han kan inte hjälpa mig. Han kan absolut ingenting om misshandel. Absolut ingenting. Hur länge jag blev slagen???? Ska jag ha hållit räkningen? Hur många gånger åkte jag in i väggen? Hur många gånger slog han mig över revbenen? Spelar det någon roll hur många gånger det var? Klarar man 50 slag men inte 51? Varför jag stannade? Det är fan grundläggande för en psykolog som vill hjälpa en person med samma problem som jag har, att förstå varför man är kvar. Precis som den utomordentliga boken heter så är det viktiga frågan - varför går hon? Inte varför jag stannade. Det blir som en kritik till mig. Som att kritisera mitt intellekt. Och sen när han frågade vad jag jobbade med fick han en chock när jag sa civilingenjör. Tydligen kan man inte vara högutbildad och misshandlad.
Han kom hela tiden tillbaka till spriten. JAG HAR INGA PROBLEM MED SPRIT!!!!!!!!!! Sen ville han att jag skulle fylla i ett jävla papper med tusen frågor om sprit. Jag dricker knappt sprit. Jag dricker något glas vin i månaden. Jag behöver inte ens dricka vin. Jag kan lika gärna vara utan. Jag FÖRSTÅR inte varför jag ska behöva svara på såna frågor!
Sen fick jag fylla i ett häfte. Frågorna gick i princip ut på att ta reda på om jag var alkoholist, självmordsbenägen eller om jag skadade andra människor.
Nä jag vet inte vad jag ska säga förutom att jag inte kommer gå dit mer och att han inte kan hjälpa mig. Han fattar inte. Han är så okunnig inom det här området så det finns inte. Han vet ingenting.
4 kommentarer:
Det var ju det. Statestiken säger att ca 95% av alla psykologer kan inget om detta. Så min lilla terapeut sa att det var som ett lotteri när man ville gå vidare.
Du ska absolut inte gå tillbaka. Aldrig!!!
Varför var det du gick dit? Hur länge får du gå där du går nu? Din psykolog du pratar med nu måste ju veta nån som hon kan rekomendera?? Det verkar som om det är ett jävla lotteri när man går till psykologer. Så ska det inte vara. :(
nä dom va så sjukt dåliga. Usch.
Jag får bara gå till det bra stället en gång till. Sista gången är nu på torsdag. Det är så lång kö och det finns folk som nu behöver deras hjälp mer än jag.. så kan det gå
men det måste finnas mer hjälp att få vännen! Du får prova igen, alla psykologer är inte som han idioten!! Be om att få en kvinna? Det kanske känns bättre än en man? Annars får du gå till mig! Jag är gratis, kan dock inte ge så mycket bra råd är jag rädd.. men jag kan lyssna i timmar om det behövs! kram T
Skicka en kommentar