Jag har levt ett tag i min bubbla nu. I min bubbla är jag helt frisk och återställd från alla symtom.
Min bubbla började läcka lite för några veckor sedan. Min psykolog sa:
- Du är folkskygg.
Min första reaktion var - va?? Haha skulle jag vara folkskygg!? Du kan inte ha mer fel! ....eller?
Sen började allt sakta sjunka in. Jag undviker ställen med mycket folk som jag inte känner. Krogen, tillställningar, stranden, fester.
Jag känner obehag och får ångestattacker bara av tanken att gå på något sånt. Det är alla människor som framkallar det. Fullt av främlingar. Höga ljud. Jag känner mig instängd och utlämnad. Utan kontroll över situationen.
Det har hänt mig otaliga gånger ute på krogen att killar tar mig på rumpan mitt på dansgolvet eller i baren. Vad får dom att tro att jag skulle vilja bli tafsad på? Eller ger de fullständigt fan i vad jag tycker?
En kväll när jag var ute med mina kompisar var det en stor, vältränad kille som helt sonika slängde upp mig över axeln och gick iväg med mig till toaletterna. Ingen hörde eller såg eller reagerade på mina - Va fan gör du??? Släpp ner mig!!
Räddning blev att jag fick ögonkontakt med en vakt som såg vad som höll på att hända och slängde ut killen. Mina kompisar hade inte märkt något och undrade vart jag tagit vägen när jag kom tillbaka.
En annan kväll uppe i Åre ställde sig ett killgäng runt mig. En tog tag i urringningen på mitt linne, drog ut det, samtidigt som en annan kille kom fram och tog kort på mina bröst.
Jag är helt enkelt rädd för att vara på nattklubbar, vilket resulterar i att jag sitter och trycker i ett hörn och försöker se alla faror. Och jag kan absolut inte lämnas ensam. Det hela leder till en sjukt tråkig kväll. Så... Ja. Jag vill helt enkelt inte gå.
När jag går på fester vill jag gärna veta vilka merparten av gästerna är. Det är känslan av att vara otrygg som framkallar allt och som har gjort att jag faktiskt är folkskygg..
Det får bli nästa problem att ta tag i. Vart ska jag börja?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar