Skvaller

Kvinnor skvallrar. Ja, det gör i alla fall jag. Skvaller är ett ord med negativ klang. Skvaller. Det är bara kärringar som sitter och skvallrar.

Jag säger det rakt ut - jag behöver skvaller!
Jag behöver få information om vänner, släkt, familj. Det är något jag behöver för att mätta ett behov jag har. Jag behöver få prata.
Jag vill berätta vad jag tycker om att min vän har gjort si eller så. Eller vad jag tycker om hennes pojkvän som sårade henne. Jag vill veta om några av mina vänner har råkat i luven på varandra. Varför? Jag vill kunna vara där för dom som har blivit sårade. Jag vill vara där för dom som är glada. Eller ta avstånd från dom som visar sig vara svin.
Är det skvaller? Är det att vara småaktig? Jag tycker att jag är ganska omtänksam både mot mina vänner och mot mig själv.
Varför används uttrycket så flitigt av män på ett så negativt sätt? Och kvinnor för den delen! Jag kan misstänka att de inte tycker om det för att andra får veta vad dom har gjort. Dom har kanske behandlat sin käresta på ett mindre bra sätt och skäms över det? De kanske tycker att det är jobbigt att andra får veta?

Min erfarenhet av puckon är att de vill att man ska hålla tyst. Därför älskar jag skvaller.
Varje människa definieras av sina åsikter, sin tro. Om kvinnor måste hålla tyst för att männen inte tycker om vad de pratar om, ja då tynar man bort. Det var exakt det som hände för mig. Jag blev ett tomt skal. Utan mina åsikter finns inte jag.