fredag 18 juni 2010

Dagboksanteckning från juli 2004.

"...Så tänker man på hur man skulle känna sig om man gjorde slut.. Ledsen, såklart. Men varför? För att jag älskar honom eller för att jag inte tycker om att förlora?"

Envisheten kan helt klart förstöra ens liv...

3 kommentarer:

Seahorse on lifesearch sa...

....det är som om jag läser ur min egen dagbok, som om jag läser mina egna tankar om mitt liv.
När tanken om att jag inte ville förlora kom, så hade jag redan förlorat. Tron på att jag älskade var också stark....så stark att jag trodde att jag blev älskad tillbaka. Fantastiskt skönt att jag inte är ensam.... ensam om dessa tankar.

Fröken Melike sa...

Funderar på vem det är man är rädd att förlora mot.. Vem är motståndaren? Eller vad är det man är så rädd att förlora? Det är väl mer känslan av att misslyckas? Och att de som sagt att det inte var helt bra, att dom fick rätt? Hur tänkte man egentligen? Det har jag lärt mig i alla fall. Det finns ingen skam i att misslyckas. Det finns ingen skam i att andra har rätt. Jag måste inte alltid ha rätt, men jag måste få respekt.

Seahorse on lifesearch sa...

Respekt är så svårt. Ett så laddat ord.
Hörde idag att den som är trygg törs bli buren. Det måste betyda att om man inte är trygg så kan man inte bli buren av någon och man kan inte ens be om hjälp för om man erkänner då faller allt samman. Men hur tänkte man? Det är en bra fråga. Trygg var jag definitivt inte.