Regler

Han hade regler. Oskrivna. Outtalade. Men de tillämpades i vått och torrt.

Vi gick på bio tillsammans med några av hans vänner. Eller ja, dom umgicks i alla fall två gånger under fyra år. Han hade köpt en läsk som jag bar. Jag tog ett sugrör och stack ner det i plastlocket på muggen. En av tjejerna som är med hinner säga:
- Åh nej, gör inte så!
- Va fan gör du???? hör jag honom vråla.
Jag tittar storögt på honom. Vad har jag gjort? Jag fattar ingenting.
- Du gör ALDRIG sådär igen. Förstår du??
- Va?
Tjejen förklarar:
- Han vill sticka ner sugröret själv i läsken.
- Va?
Jag håller sedan tyst resten av kvällen. Tankarna snurrar runt i huvudet. Är han verkligen seriös? Har han som regel att stoppa ner sugröret själv i läsken? Kan man ens ha en sån regel? Men... tydligen kan man det.

Han kommer hem och är fly förbannad. Jag frågar om det är något som har hänt. En tjej på jobbet har trummat med fingrarna på hans lår.
- Vem gör så?? Jag HATAR när folk gör så. Hon är fan dum i huvudet.

Jag köpte kexchoklad till mig själv. Börjar äta den.
- Har du köpt kexchoklad?
Han stirrar på mig.
- Ja?
- Ät inte den här. Ut.
- Va? Varför då?
- När jag var liten och hade tandställning åt jag en bit kexchoklad och aluminiumfoliet fastnade i min tandställning.
Jag tittar på honom frågande. Jag förstår inte poängen.
- Jag HATAR kexchoklad. Det ryser i hela kroppen så fort jag bara ser en kexchoklad.
- Men dom har ju tagit bort aluminiumfoliet nu för tiden.
- Men hör du dåligt? Ät inte den här. Ut.