I morse drog jag upp mina persienner, likadant som jag gör varje morgon. Men idag ägnade jag lite mer eftertanke åt detta viktiga uppdrag och studerade hur jag drog i snöret och snurrade fast det i plastgrunkorna (ja, det är ett ord).
Som en blixt från klar himmel hör jag då puckots röst i huvudet.
- Måste du knyta fast snörena sådär?? Dom går ju inte att få loss lika snabbt när du snurrar dom så där!
Han blev tokarg och jag undrade vad som i helvete hände. Kan man bli sur över hur jag snurrar persiennsnören?? Idag accepterar jag bara att han var, troligtvis är, ett stort jävla pucko. Det var ytterligare ett sätt för han att krympa mitt livsutrymme.
Sättet jag drar upp persienner, sättet jag hackar lök på, sättet jag knöt mina plastpåsar.
Ja, det finns mycket här i livet man kan göra fel. Tydligen.
Vilket pucko...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar