Och så undrar folk varför man inte bara gick därifrån.

Öppna denna länk och skrolla ner tills ni ser bilderna på de 189 kvinnor som under 2000-talet dödats av sin sambo, pojkvän eller make. Gå in och läs om de drömmar de hade. Lägg märke till vad som ledde till att de blev dödade. Hur många av dom dog för att de meddelat att de ville separera, flytta isär? Nästintill samtliga. När ska alla de som ställer frågan - varför gick du inte? Varför stannade du kvar? - förstå vad det handlar om? Att det inte bara är tomma hot?
Läs, begrunda och sprid vidare.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/dodadekvinnor/article14144776.ab

Ett vanligt möte på jobbet

Jag har ett jobb där jag ofta sitter i möte. Branschen är klart mansdominerad och när en relativt ung tjej kliver in i mötesrollen med en inte obetydande roll, blir det gärna lite obekvämt för männen. Det är som att dom inte vet hur de ska bete sig.
Ett underbart exempel var ett möte dagarna innan jul. En man i 50-årsåldern kommer in och är solbränd. Vi andra börjar naturligtvis fråga var han har varit någonstans. Australien, visar det sig. I två veckor. Han har hälsat på sin son som studerar där. Trevligt, tänker jag. Varmt och skönt. Då säger en man som är närmare 70.
- Ja, man skulle vara ung igen, va? Åka till Australien och jaga tjejer. Det skulle vara grejer det.
Sen hakar naturligtvis alla övriga män på. De nickar och skrattar och ler, och dunkar varandra i ryggen och enas om att det är livets höjdpunkt här i livet. Att jaga tjejer hela dagarna.
Jag känner mig lite olustig där jag sitter. Vad ska jag säga? Jag som är av en helt annan uppfattning än dom? Ska jag tycka - dom där, det är ena riktiga karlakarlar!! ? Vem tänder på en kille som bara jagar kjolar?
Jag tappar min respekt för de här männen som ska vara affärsmän, korrekta i sin roll. De sitter och marginaliserar hela den unga kvinnliga mänskligheten till att - jaga tjejer. Är vi tjejer inte mer än så? Bara en kropp som männen ska jaga efter? Ju fler de fångar desto bättre?
Tänk om man en dag får höra en man säga - ja, man skulle varit ung igen. Då skulle jag försökt leta rätt på en intelligent tjej med härlig personlighet. Det är vad jag längtar efter.
Men nej, det är nog kanske för mycket begärt. Man har ju hört att det finns tjejer man bara vill ligga med och inte ta hem till sina föräldrar och sen finns det dom som man vill vara tillsammans med och visa upp för släkten. Det är härligt med en sån tydlig indelning. Dela in oss tjejer i olika fack.
Jag skulle garva läppen av mig om alla kvinnor som har sådana män helt sonika skulle vända på klacken och skaffa en flickvän istället. För visst är väl i princip hela befolkningen lite bisexuell? I alla fall den kvinnliga befolkningen. Männen skulle naturligtvis aldrig erkänna en sådan sak. Tabu!

Äckliga män

Jag står i en food court och ska handla indisk mat till min sambo och mig. I kassan står en man i 50-årsåldern. Han ler skevt och blinkar med ena ögat mot mig. Jag låtsas som att jag inte såg hans ögonflirt och säger vad jag ska ha. Han blir ställd och blinkar mot mig igen. Trots att jag har maten på brickan redan är det oerhört svårt för honom att förstå att jag ska ha dubbelt av allt. - ja, två tikka masala, två drickor och två nanbröd.
- två dricka?
- ja!
- två nan?
- ja!
Det som antagligen gör det svårt för honom är att han märker att jag ignorerar hans ögonblinkningar. För nu står han och är helt tyst och blinkar mot mig.
Jag betalar och går därifrån och är jävligt irriterad. Jag kommer tillbaka för att hämta bröden och då får jag bara ett. Står kvar och väntar på mitt andra. Då får tjejen som stått bakom mig i kassan ett bröd, varpå hon säger - ta det du. Så jag tar det. Då kommer den äckliga mannen igen och skriker - nej! Hennes bröd! Och sliter brödet ur handen på mig. Två bröd, en tallrik!
Och sen slänger han på ett bröd till på min tallrik. Jag säger åt han att det här inte är ett schysst sätt att behandla sina kunder på. Man sliter inte saker ur händerna på sina kunder som inte har gjort något fel.
Därefter ser jag att det står 4 nanbröd på mitt kvitto. Jag går tillbaka, riktigt enormt irriterad nu och säger att jag har beställt TVÅ nanbröd, inte fyra. Då säger hans kollega att han fick lite problem och att han egentligen skulle slå in två nanbröd och två dricka.
Nu är jag så sur så jag säger:
- Ja, om du skulle sluta försöka flirta så jävla mycket så skulle du kanske klara av ditt jobb bättre.

Varför blir jag så arg?
Jo, för jag står och är hungrig och vill handla mat. Jag vill inte att en desperat äcklig man ska stå och flirta med mig när jag försöker handla mat av han. Jag vill inte bli behandlad på ett jävla märkligt sätt för att han sen inser att jag totalt ignorerar hans försök och inte alls uppskattar det han gör. Jag vill inte bli tvingad att spela med i hans äckliga flirt för att få bra service.
Jag vill inte bli utsatt för en del mäns märkliga bild av sig själva att dom gör tjejer glada genom att flirta med dom. Lämna mig ifred! Låt mig köpa min mat ifred! Behandla inte mig och andra tjejer annorlunda. Jag vill kunna gå dit som en 70-årig dam, medelålders man eller rullstolsburen och fortfarande få samma bemötande.

Usch för äckliga män.